En dröm

En gång var drömmen du och en dröm var allt du var.
Du byttes sakta ut mot någon som inte var du.
Drömmen av dig bleknade och blev sakta till sand.
En gång var du det som kallades allt och du höll mig hårt.
Du lyfte upp mig mot himmelen och fick mig att le.
Men ditt hjärta var låst och förblev så.
Hur jag än vred och vände så var det inget som hände.
Jag inbillade mig att det var jag som för dig gällde.
Men som sagt, det var en dröm.
En dröm som aldrig blev sann och sakta försvann.
Du lovade att komma och ge mig ett löfte.
Men något hände och du dök inte upp.

Jag gick min egen väg och byggde på annat.
Till slut bad jag dig att försvinna.
Efter det försvann du helt.
Jag träffade någon annan som gjorde mina drömmar sanna.
Men du fanns alltid kvar långt där inne.
I både hjärta och sinne.
Sakta sakta bleknade ditt minne.
Idag har jag nästan allt men du envisas med att invadera min hjärna.
Alltid när jag mår dåligt så finns du där.
I drömmarna.
I tankarna.
Tänk om.......
Jag vill inte ha dig kvar, gå din väg och kom inte tillbaks.

★Carola★