fredag 23 maj 2014

Aj aj aj.

Mina armar o händer vääärker.
Inte kul alls någonstans.
Visst att jag gjort saker idag som har krävt lite extra än vanligt men ändå.
Förut klarade jag av massor, nu klarar jag inte ens av hälften.
I natt sov jag ttydligen på mage hela natten då jag hade så ont i hela vänstra sidan av kroppen och det fick jag lida för i många timmar efter att jag gått upp.
Ryggen värkte som fan och nacken va helt paj.
Man tycker ju att jag kan gå gå EN dag utan att få ont någonstans. Orkar ju för tusan knappt o hålla i mobilen.

☆Carola☆

tisdag 13 maj 2014

Sprickor

Just nu känns det som om mitt äktenskap är fullt av sprickor.
I mitten står min make och svingar med en slägga.
Det känns som om att det inte spelar någon roll vad jag gör så är det ändå fel enligt honom.
Vi bråkar om hunden, hemmet, barnen och tamejfan allt.
Han drar sig undan hela tiden, säger att han är uttråkad och så säger han en massa löjliga saker.
Han gör en massa dumma och korkade inlägg på facebook just nu och han går runt o bara är sur hela tiden.

Idag har vi redan hunnit bråka om hunden m.m. och klockan är inte ens tolv på dan.

Jag orkar snart inte så mycket mer, det enda jag gör just nu är att se till att varken barnen, djuren eller jag retar upp den där saken.
Inte så att han gör oss illa fysiskt eller något men han är otrevlig så det räcker o blir över just nu. Ingen vill ju ha en grinig gubbe i sin närhet jämt.
Önskar faktiskt att han kunde gå hem till någon eller att nån bara kunde göra något.
Men det går inte. Han umgås ju inte med någon och jag kan inte ringa hans familj heller. För om jag skulle göra det så skulle nog grälet aldrig ta slut.
Det känns nästan som om mitt äktenskap är på väg käpprätt åt skogen.
Och det känns som om han ändå inte bryr sig.
Han spenderar mer tid med telefonen eller sovandes än med mig. Just nu sitter jag här i soffan o snyftar medans han ligger i sängen o sover eller om han plickar på mobilen, jag vet faktiskt inte vad han sysslar med.

Jag känner mig faktiskt riktigt ensam.
Och jag orkar faktiskt inte umgås med vänner heller. Jag vill bara bli lämnad i fred så jag slipper prata om allt jobbigt.

Just nu, just i detta ögonblick är det extra jobbigt. När barnen är hemma så har man iaf sällskap av dom och dom håller en sysselsatt. Men när de är på dagis/skola blir det bara tyst och tråkigt.

Jag får väl fortsätta läsa Harry Potter serien o hoppas att hjärnan kopplar av och att maken kanske kanske kommer ut ur sovrummet på strålande humör.
Men jag har ingen förhoppning om det alls.

☆Carola☆

fredag 9 maj 2014

Surt....

Min karl är så in åt helvete sur just nu och jag kan inte lista ut varför.
Istället så oroar jag mig o blir bara mer o mer deppig.
Han svarar inte när jag pratar eller skriver med honom. Idag gick han o la sig klockan 18.... men han gick ut med hunden vid 21, satte sig i soffan o gnällde på vad jag kollade på (filmen priest på sexan) och gick o la sig igen.
Jag sket i vilken o hoppade in i en snabb dusch.
När jag kom ut var Jonathan vaken (suck) och självklart fick jag ta honom då för gubben låg bara o glodde i mobilen i sängen. Slutade med att jag fick skita i min film, gubben drog ut o la sig i soffan o jag la mig i vår säng med Jonathan.
Kul fredagskväll, och något säger mig att morgondagen inte kommer bli ett dugg bättre.
Fortsätter min karl vara på det här humöret så flyttar jag snart. Orkar fan inte.
Tack o lov att jag iaf har några timmar på loppisen imorgon.
Kanske gör en på lite bättre humör iaf.
Hoppas kan man ju alltid göra.

☆Carola☆

onsdag 7 maj 2014

Full rulle..

Det känns som om jag aldrig har tid med bloggen längre.
Det dyker alltid upp något annat o göra. Dessutom så är det asjobbigt o sitta med mobilen o blogga.
Högst upp på min önskelista (eller delad förstaplats med nya glasögon) så står det en bärbar dator.
Det skulle allt vara nåt för virriga lilla mig.
Drömma får man som sagt göra.
Men men.
Annars så rullar allt på, jag har loppisen varje lördag som jag står o säljer saker på. Min lilla hobby typ.
Och resten av tiden så jagas det barn, städas, tvättas kläder, fixas akvarium, skäller på katten, promenerar med hunden och dansar med maken.
Livet rullar på, tyvärr så orkar jag inte ha något med vc o göra alls just nu. Dom lyssnar ju iaf inte på en. Iaf inte den vc jag har. Kanske är dags att byta för att kunna hitta rätt så att säga. Är trött på dessa hyrläkare. Jag vill ha en fast läkare hela tiden.
Och jag skulle vilja hitta en läkare som är jävligt bra på det här med fibro så jag kan få rätt hjälp/ rätt diagnos nån jävla gång.

Nu ska vi snart ut o skitvädret o hämta barnen innan det är dags för besök här hemma.

☆Carola☆