söndag 26 januari 2014

Dåligt

Jag mår dåligt. Jag menar verkligen dåligt. Idag är en riktig skitdag.
Jag hade helst inte velat gå upp ur sängen alls.
Det känns som om jag smälter från insidan. Ångesten ligger där under ytan o bubblar hela tiden.
När jag säger något till maken får jag bara till svar att jag ska söka hjälp. Jag har gjort det, jag har ringt kurator (hon har inte ringt upp ännu) och jag är sjukskriven.
Jag har till o med ringt till psyk men där får jag inte hjälp alls då det bara är mina egna sjuka tankar jag har problem med. Öööh, jaaaa och det är väl därför jag förtjänar att få hjälp eller?!?!?!

Förklarade för Patrik idag vad han kan göra för att få mig att må bra, det slutade i bråk (och klockan är inte ens 11 på morgonen).
Jag vet inte vad som händer och jag vet inte om jag orkar fixa till det (så känner jag idag iaf, imorgon kan läget vara annorlunda).
Ibland känns det bara så jävla jobbigt, det känns som om jag drunknar och ingen ser och hör mig.
Jag har stått vid Patriks sida i flera år nu, jag har stöttat och haft förståelse m.m. med tanke på hans sjukdom.
Jag har dragit det tyngsta lasset här hemma och jag har KÄMPAT!
Jag har struntat i mig själv och satt både Patrik och barnen framför mig.
Jag har tappat mig själv och jag kan inte hitta mig själv.

Just idag vill jag inte ens se mig i spegeln.
Det jag ser när jag kollar mig i spegeln är inte smickrande.
Ett jävla fettigt monster med röda utslag både här och där, fult hår, trasiga glasögon och påsar under ögonen.
Jag skulle vilja gå på gym men det finns inga pengar till det.
Jag skulle vilja skaffa linser, inga pengar.
Gå till frisören o bli ompysslad men det finns som sagt inga pengar.
Jag vill ha en till tatuering.

Och allt jag vill kostar en massa pengar.
Visst visst, skaffa ett jobb tänker ni säkert.
Jag tror säkert att alla arbetsgivare vill ha ett gråtande vrak hos sig.....

Usch. Skjut mig....

☆Carola☆

torsdag 23 januari 2014

Funderingar

Känns som om min hjärna snurrar runt för fullt nu för tiden.
Funderingar om allt och inget ploppar upp i skallen och stör mig.
Det känns som om huvudet aldrig vilar.
Men det är som det är.
Tack o lov för virkningen jag har börjar med, det får tiden att gå snabbare och jag blir fokuserad.
Inga andra tankar finns då och det får dom inte göra heller för då tappar jag bort mig.
Ska nog sätta mig om ett tag o börja på ett nytt projekt. Jag har ju bara 3 stycken saker jag håller på med nu :-P

★Carola★

fredag 10 januari 2014

Kalas, stress och dippar

Idag har vi äntligen haft kalas för "lilla" Wille.
2 dagar sent kanske men vi körde på idag så mormor med familj kunde komma. Och det va riktigt mysigt.
Hade gjort exakt den tårtan Wille hade beställt.
En tårta med banan och chokladmousse och sverigeflaggor.
What my honey wants, he gets.

Vi sjöng och fikade, efter fikat var det dags för paket.
Först fick han öppna det från oss, turtles lego. Precis det han vile ha. Och stort var det oxå :-)
Sen fick han utav mormor, Janne och Linus. Ett kort med 100 kronor i och sen en helt ny touchmobil.
Ungen va grymt lycklig. Kan då tilläggas att han fick ett tolvpack trashpack i onsdags i födelsedagspresent oxå. Och det viöle han oxå verkligen ha då han älskar att leka med dom små fula sakerna.

Men attans vilken stress det va innan kalaset.
Det skulle städas och donas här hemma. Plus att jag var iväg hos preggoSara oxå (du är preggo så därför får du stå ut med det smeknamnet här, jag älskar dig ♥) och hämtade lite grejer o drack te.
När jag kom hem därifrån var det bara o fortsätta städa.
Oliver var en äkta liten hjälte som kämpade tappert o städe både hans o Theos rum och sedan vidare till Jonathans. Theo gjorde inte mycket alls förutom att retas o bråka.
Självklart hjälpte jag till o städa rummen jag med.
När Wille kom hem hjälpte jag till i hans rum oxå. De andra barnen fick mysa med pappa då.
Klara blev vi iaf :-)

Har börjat märka att Patriks testosteron börjar "dippa" igen. Riktigt jobbigt eftersom han blir så trött och grinig då. Man kan knappt prata med honom utan att han blir tjurig.
Tack o lov at han har bokat om tiden för sprutan till på måndag. Hade inte stått ut med honom i 3 veckor till. Tror inte att han hade stått ut med sig själv ens.
Jag älskar honom och jag är glad att han äntligen får den behandling han ska ha men det är en lång väg kvar innan han kommer må helt 100. Om han ens någonsin kommer göra det.
Vi får hoppas. Kan ju ta upp till ett år innan man märker full effekt. Så kom tillbaka om typ 9 månader o kolla hur han mår då.

Nu ska jag hoppa in i en varm dusch då fötterna är som isbitar.

☆Carola☆

fredag 3 januari 2014

Bad, skrik, bråk och en gnutta kärlek.

Här hemma badas det barn för fulla muggar. Jag har hört att det är så man gör när barnen bara slåss och inte alls vill göra som man säger åt dom.
Man sätter dom i ett utrymme mindre än baksätet på en volvo, dessutom är detta utrymme fyllt med vatten, skum och badleksaker.
Man sätter 4 barn som bara vill bråka i ett pyttelitet utrymme och tror att dom ska bli lugna.
Sen att du har 4 tvättkorgar precis vid badkaret är liksom helt....... ja korkat!

Hmmmmm.
Ibland så tror jag att min hjärna har tagit ut sina semesterdagar utan att informera mig om detta något dåliga beslut.
Eller så är den kvar men har ständigt error och enbart stördcellen fungerar.

Nu ska jag fortsätta titta på 4 små bråkande troll som hjälper mig o blöta ner tvätten i tvättkorgarna.

☆Carola☆