TwilightNÖRD

Jo men det är nog lite sant.
Jag är en twilightnörd och jag skäms inte för det.
Jag gillar vampyrer men i det här fallet så älskar jag själva handlingen, kärlekshistorien och så klart är det ett plus med lite ögongodis.

Men aja. Mest är det kärleken i filmen som ger mig ett mysigt gos i hjärnan. Men samtidigt så blir man ju allt lite deppig ;-)
Man önskar ju lite att så stark kärlek fanns. Jo jo, jag älskar Patrik MEN om sanningen ska fram så går vi nog lite på rutin just nu.
Och Patrik är nog inte den mest romantiske mannen på planeten. Jag är faktiskt inte ens säker på om han vet vad romantik är ibland ;-)
Visst. Han gör fina saker o säger att han älskar mig osv MEN det skulle inte sitta helt fel o få en bukett med rosor eller fina liljor ibland. Eller åtminstone en gång i livet ;-)
Jag har faktiskt aldrig fått blommor av honom en enda gång.
Fan, till o med en krukväxt vore nåt :-P

Är det så fel att ibland önska sig mer än det man har?
Jag skulle aldrig vilja vara utan Patrik men jag vill ha lite spänning, lite överraskningar, jag vill resa till ett annat land med Patrik....
Jag vet att det kanske låter själviskt men jag kan ju inte rå för hur jag känner.
Ibland känns det som om jag inte hör hemma någonstans. Jag känner mig lite vilsen ibland.

Och ska vi ändå vara ärliga så finns det en sak som jag önskar mig själv. Ett träningskort på ASK eller ett årskort på vattenpalatset. Tänk o få gå o simma så ofta man vill. Underbart juh.
Det suger att vara fattig :'(
Hur ska man kunna ta hand om sig själv om man inte ens har råd. Läkarna vill att jag ska träna en mjuk sport, simning är ju bra i sådana fall men det kostar ju massor :-/

Äsch, nog med blaha.

☆Carola☆