Idag och igår har/hade jag en känsla av att inte duga. En känsla av panik och sorg.
Varför vet jag inte. Den bara finns där, inget jag kan styra över (även om vissa myndigheter anser att jag ska kunna det).
Känslan bara finns där, som en nål i sidan som jag inte kan få bort.
Imorgon börjar kämpandet med vc igen. Från början gillade jag min läkare men just med det här med psykiska problem verkar han vara lite oförstående till. Han är en jättebra läkare när det kommer till saker man kan sätta fingret på eller när man måste köra uteslutningsmetoden.
Han är helt super på min utredning av fibro, men när det kommer till min hjärna har han noll koll.
Min sjukskrivning gick ut igår och förra veckan ansåg han att beslut om fortsatt sjukskrivning ska gå genom min kurator. Visst, jättebra om det nu inte va så att jag precis fått ny och bara hunnit träffa henne 1 GÅNG! Ingen kan göra en vettig bedömning av mig efter en gång.
Och med tanke på att jag vägrar medicinering så borde de ju förstå att det kommer ta längre tid för mig att må bra.
Ni kan säkert tycka att jag är knäpp och att jag SKA ta medicin men jag vill INTE. Jag vill bli frisk genom att arbeta med mig själv och av mig själv. Inte genom att trycka i mig en massa krimskrams som inte hör hemma i min kropp!
★Carola★
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar