Depp

Fyfan.
Känslan när man försöker muntra upp sin supersura karl och får det tillvaka kastat i ansiktet med kommentaren - sluta försök, det blir bara löjligt...

Idag känner jag mig tokdissad.
Jag får inte ens ta på honom, han är bara sur och grinig.
Uttråkad till max tydligen och allmänt kinkig på allt.

Jag tror att om han kunde just nu så skulle han elda upp hela världen.

Vi skulle vara med Wille i skolan i några timmar idag och det slutade med att Patrik var där i 10min och sen gick han hem och sov... Jag stannade iaf kvar i några timmar men jag kände mig rätt så besviken faktiskt.

Jag känner mig lite tagen för givet just nu.
Jag ska försöka fixa klappar till alla, handla, städa, tvätta och hålla koll på alla möten m.m.
Jag är rätt så slutkörd.

Blev lovad massage i förrgår. Har fortfarande inte fått någon och jag vågar inte längre ta upp det med honom för då blir han väl ännu surare.
Känner mig så ledsen just nu.
Jag vet ju att det här går över till slut men jag den här gången känns det som om han kommer vara så här bra länge.

Jag hoppas det har gått över till nästa vecka iaf, tills dess får jag må dåligt utan att han ser.
Inga tårar, inget bönande för det är för mycket hollywood enligt honom och så blir han sur.
Heja mig som är så bölig av mig.. detta lär gå åt helvete.

Jävla gubbjävel, varför måste jag älska honom så mycket att det gör ont?!?
Och varför måste han vara så otrevlig att jag får rysningar och illamående?? :-(

☆Carola☆